Ode.

Idag blir Charlie tio månader. Så stor kille. Så duktig.

Han går ett par steg.
Han vinkar när nån säger hej.
Han klappar händerna om man ber honom, vilket är ytterst användbart.
Han är envis som få.
Stark i kroppen och lång som tusan.

Det roligaste buset han vet är när han lyckas bita mamman (ja, det verkar vara jag) i näsan.

Han blir jättearg om man tvångsmyser eller pussar på honom, men att sitta på mammas arm när hon dansar, deet är toppmyset av alla. Där kan han sitta hur länge som helst. Slutar jag att sjunga så tittar han upp på mig tills jag fortsätter.
Fy fasen hörrni, min son.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0