Förortsmorsan

Jag är bäst på att vara ödmjuk. Näst efter ironisk.

DNA-test?

Asså jag måste bara, hon är ju fantastisk...

I en kvart låg hon i röntgen. Fastspänd i en vakuumkudde. Och skrattade typ hela tiden. 

Innan det åt vi lunch i hagaparken med morfar A. Fasen vad fint det är där när det regnar. I love sommarregn. 

Efter det äventyret åkte vi till biblioteket där hon obehindrat läste ur en hästbok för mig. 

Asså jag vet inte. Vem brås den här lilla människan på?

Jag tycket att det kommenteras alldeles för lite på din finfina blogg. Molly brås direkt på dig men säg inte till Johan att jag sade det.