Förortsmorsan

Kroppen är kroniskt stressad och då är det sjukt svårt att göra nånting sakta. En sak i taget och i lugn takt. 

Jag kan inte komma ihåg att jag någonsin gjort någonting med ett fullkomligt lugn och inre harmoni. Inte nåt. 

Det kan man ju spekulera i varför det varit så, eller så kan man lära om. 

Jag väljer det senare.

Gå en helt vanlig promenad, gå in i en affär och handla, städa hemma, vika  tvätt eller tusen andra helt vanliga saker som de flesta gör varje dag, det ska jag lära mig att göra med ett lugn. Jag ska göra dem utan att göra något annat samtidigt. Utan att bara effektiv. Bara göra det, utan att tänka så mycket. 

Sortera tankarna ska jag bli bättre på. Beter mig lite som en med bokstavs-diagnos. Tokigt det här.