Joho.

Ibland är jag ju som bekant väldigt envis. 
Jag skulle aldrig erkänna att jag blir ledsen för nåt som inte är livsviktigt. 
Men det blir jag ibland. 

Skulle ba säga det. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0