Förortsmorsan

Jag har sagt det förut och jag säger det igen.
Tack gode gud för smink och epidural.

När man som jag känner sig som artonhundratre år gammal och ser ännu äldre ut, då behövs smink.
Till alla er som nu inte använder smink så kan jag bara säga grattis.
Jag är inte en naturlig skönhet alls (som om jag nu blev snygg med smink tänker ni, men jaja).
A litte bit of mascara, dra coverup över skavanker och sätt lite friskhetsfärg på kinden, volia! "Hej, jag är förortsmamman som aldrig sover men ändå alltid är fräääääääsch".
Ett måste för mig asså. Annars skulle folk nog fan inte hälsa på mig tror jag.
Och dottern skulle väl få kolik av bara tanken.

En annan viktig sak som jag tänker mkt på nu är det här med att folk fan e smygrasister.
Så jäkla omoget! Står och smilar och säger sig tycka "mångfald e spännande och andra kulturer intressanta".
Sen ba sitter de där i stugorna och åmar sig över alla "jäkla invandrare" som kommer hit och tar våra jobb och får en massa bidrag.
Shape up för fan, Ta vilket jobb du vill, det finns, vill man jobba så får man. Bidrag kan man tyvärr oxå få om man vill. Men det bästa med det är att den även får det som behöver det.
Så jäkla omoget att va rädd för dels att stå för vad man tycker och dels för att lära sig något nytt. BLÄ.

Nu blir det duscha av och håll i hatten, det kan bli stopp i kloakerna idag för jag ska raka benen.