Förortsmorsan

Jag vabbade halva dan idag och kom in kl 12. Det pajade ju allt.
Tro det eller ej, jag är en rutinmänniska. Vill ha fasta tider och bestämda grejer. Som en autistisk person ungefär.

Sa till i receptionen att jag försovit mig. Jättekul ju.
Tycker jag.

Nu har vi ätit fisk. Det ska man göra ibland sägs det. Panerade fiskbitar med gnocchi.
Eller bara fiskpinnar och pasta. Det får man välja själv hur man säger det.

Efter middagen skulle min professor till sambo visa sin elvaåriga dotter att ett ägg är som starkast på höjden och klarar en väääldigt stor tyngd. Ni fattar ju själva hur det slutade.
Kladdigt och trasigt.

För övrigt så är det vanligaste ordet jag säger nuförtiden ordet nej. Ibland säger jag ajabaja oxå.
För typ tio år sen skulle man kunnat säga nej lika ofta. Det hade nog varit bättre.
Men man växer inte med ålder, man växer med erfarenheter. Tur att man va villig liksom.
Nu e man gammal både i ålder och erfarenheter.