Förortsmorsan

Ibland är man uppåt som fan och ibland är man det inte.

Över med alla jäkla helger och firanden, fan va skönt. Nu kan man koncentrera sig på att tända ljus på kvällen och bli slöare i soffan. Så skönt att jag just nu skiter i allt. På ett positivt sätt alltså.

Jag går upp på morgonen och istället för havregrynsgröt så tar jag det jag är sugen på...kaffe. Ja, nu går ju inte jag upp av mig själv sådär hurtigt, nej, mitt minimonster väcker mig med sina nyfunna vokaler och påminner mig om att hon är hungrig.
Vi slöar hemma, går i pyjamas båda två till klockan elva typ och har teven på hela tiden. Efter det går vi kanske ut om vi känner för det...kanske handlar....Hela dagen pratar jag i telefon för att hålla mig skvalleruppdaterad. På senaste tiden har det varit extremt avslappnat som ni hör.
Jag är stolt!

Man behöver hålla på så här ibland. Landa i mammarollen. Förortsmorsor är inte tokaktiva och asambitiösa. 
Inte jag iallafall.

Puss.