Förortsmorsan

Får jag för mycket sömn så blir jag slö. Får jag för lite sömn så blir jag hyperenergisk.
Varför det?

Men för mycket sömn var ju iofs typ två år sen jag fick så det är ju inget problem i sig.
För lite däremot, det får jag emellanåt, milt sagt.
Sen en vecka tillbaka så har jag sovit kanske fyra timmar på raken som mest. Då blir man ju knäpp asså. Knäppare än vanligt vill säga.
Ja det är klart att det är så när man har småbarn, men det gör ju inte saken bättre av att man vet det. Direkt.

I helgen var det inte mycket som hände alls, men skönt ändå.
Fredagen betydde soffan eftersom jag varit hemma hela dan med sjuk liten skrutta. Ja, u know the story, rödvin och tända ljus. Fiskeänka var jag oxå.
På lördagen åkte vi till mamma,numera oftare kallad mormor. Där blev det lek och fika i Humlegården, för Liten. För mig blev det shopping, fika och en massa vuxenprat. Mycket, mycket bra. Det kan man leva länge på.

Idag fick jag klippa av mig lite hår, eftersom det var ett tag sen och jag tror i min enfald att jag blir lite fräschare av en klippning. Han som klippte mig tyckte tydligen att förortsmorsan skulle stylas. Då menar jag tokstylas.
Jag fick gå på Ica med ett mycket fint hår. För fint. Såg ut som en peruk eftersom inget annat var fint.
Rätt kul om ni sett mig tror jag. Förresten så borde jag ju inte toppa håret om jag vore en riktig förortsmorsa. Då skulle jag låta topparna splittas ordenltigt och lägga i lite hemmagjorda slingor.
Tål att tänkas på.

För övrigt så ser jag fram emot hösten. Jag gillar hösten faktiskt.
Mörkt, ruggigt och kyligt utomhus. Tända ljus, varmt under filten och mysigt inomhus.
Promenader ute med för stora,stickade tröjor. Fina löv.
Ta lite kort som sen framkallas i svartvitt.
Ja, det är en bra årstid det.

Nu ska jag ta och dricka thé.
Hej dååå.