Förortsmorsan

Har en grej jag inte kunnat sluta tänka på sen igår.

Vi var hos läkaren med Molly och i väntrummet ser jag en som haft praktik, eller liknande, på Mollys tidigare förskola. Hon är, ja, lite...lite efter. Eller har nåt typ av problem. Men hon är trevlig och pratar gärna.
Jag sa ju förstås hej och frågade hur det var. Joo, det var ju sådär tyckte hon.

Hon hade fått barn i november förra året och när sonen var en vecka så tog socialen hand om honom.
Lång paus.

Ja, nä, hon har inte fått vara med sitt barn sen han var en vecka gammal.
Jag är ju nyfiken så jag var ju tvungen att fråga varför.
-Jag anses kunna skada mitt barn.

Ooookeeeej... jag ville inte gå in mer på det men hon berättade att förskolan varit en av de parter som skrivit till socialen att de hade ett par punkter som inte varit så bra när hon varit hos dem. Alltså spädde de på till hennes nackdel. De tyckte att hon inte var bra för sitt eget barn.
Jag vet inte bakgrunder eller vad hon har för typ av problem, diagnos eller så...MEN, jag vet att hon tagit hand om mitt barn!
Det mest hemska är förstås hennes eget ärende, att hon inte får vara med sin egen son och utreds och hej och hå...fruktansvärt.
Men hey, hon anses vara farlig eller skadlig för sitt EGET barn, men inte för våra?
Jag kan inte släppa det asså. Det verkar som att vem som helst får vara med våra barn. Funderar starkt på att bo i en etta allihop och vara hemma på heltid med kidsen.